Noen gode følelser skal man unne seg å kjenne litt ekstra på. Som når to venninner kommer hjem fra skolen. De har hatt diabetes nesten like lenge, men den ene har et halvt års forsprang på pumpebruk. Og det har mora som skriver her også. Derfor var det så fint å få være en erfaren medhjelper med huset fullt av alt nødvendig utstyr da den ferske pumpebrukeren oppdaget at hun hadde knappe fem enheter igjen på pumpa. Da de skulle spise, gikk alarmen. Fra 0 til 100 .

Lite kort uppdatering om Diezels arbete. Han jobbar inom Önrnsköldsviks kommun - Hundteamet. Där han gör enskilda besök eller till flera efter deras önskemål. Nu börjar vår bästa årstid, för många jobb sker utomhus. Vilket glädjer våra klienter stort. Att få känna dagens väder och att dela det med Hundteamets Diezel det kan ju inte bli bättre. Mycket är på gång för Diezel och mig just nu, kommer snart att kunna berätta litemera om det inom en snar framtid.

Jag sitter och läser om olika faktorer och fysiska problem som kan orsaka svårigheter i kommunikation mellan patienter och vårdgivare och ett av problemen som beskivs är synproblem som bl. Synpåverkan på grund av högt blodsocker och utvecklad retinopati. Många tankar rusar i huvudet. Att ha inställningen att sjukdomen inte ska få kontrollera våra liv är många gånger svårt, för hur man än vrider och vänder på det så styr ändå sjukdomen.

En mamma som kämpar att hennes son som har diabetes ska få gå i skolan som en vanligt barn. Jag fick ett samtal vid lunch från Radio Sörmland att de ville intervjua en förälder om att hur det är att leva med barn som har livslångt sjukdom? Det kommer vara psykologer mm att svara på frågor mm. Läxhögen bara växer och jag känner lite smått att detta kommer att ta tid.

Det har varit dåligt med uppdateringar, det hoppas jag ni har märkt. Det är väl klart att det inte är en. Så vadå om jag kallar din lilla tanker får båt? Ska du säga som kallar Harley Davidsons för moppar! Träden står i full blom.

Jag and min lilla mage! Mamma till en ängel. Jag är en person som får väldigt lätt ångest för saker. Då menar jag inte typ panik ångest utan jag tänker och maler allt i skallen liksom till ingen nytta. Denna helgen har jag slarvat rätt mkt med mat och så. Jag tänker aldrig på det när jag är mitt uppe i det utan det kommer alltid efteråt. Känner att jag måste skärpa mig och äta så bra som jag verkligen vill och få in stenhårda rutiner! 26 februari, 2012.

Hannadiabetestyp1 diabetes typ1 och all runt omkring en stressad kvinna mitt i livet. Diabetes typ1 och all runt omkring en stressad kvinna mitt i livet. Är det något som är äckligt så är det när någon ska pilla i mina ögon! Otäck känsla det där och imorgon är det dags för återbesök på ögon. Förhoppningsvis har förändringarna stannat av och jag slipper laser. Hoppas hoppas hoppas! 8 september, 2013. Vi hittade ut med hjälp av vovvarna. En stackars kantarell hittade vi och den använ.

Nu var det sådär längesen jag skrev igen. Jag har aldrig tid att skriva längre känns det som. Just nu sitter jag i min säng för att finnas närvarande för Leo när han ska somna. Ska försöka ta fler och fler steg ut ur mitt rum för att han ska få träna på att somna ensam. Barnen gick i säng tyst och snällt och tyckte det var mysigt. Det är något som ALDRIG i princip händer här hemma. Idag orkade jag inte med det alls.