Från början var den här bloggen till för att jag skulle berätta hur det är att leva med en döende pappa, men pappa dog så snabbt att det inte blev så många inlägg. Nu handlar det istället om mitt liv efter pappas död. Om vad jag gör för att försöka få tillvaron att funka. Varför kan jag inte bara vara tyst? Lycklig och förvånad. Måndag, augusti 27, 2007. Tisdag, augusti 14, 2007. Jag och Julia är på landet i Strömstad.

Vissa dagar är det tungt att gå till gymmet och köra ett pass, idag var en sån dag. Nu när jag är klar så är det ju såklart jävligt skönt! Har bara en sak till på schemat, stallet. Känns inte så roligt när det blåser och är kallt som fan! Men även det skönt när man har bränt sönder sig i duschen efteråt och tar en cola. Ja, nu ska jag titta på tv sen sova.

Hej Första gången på länge jag kände att jag faktiskt vill sätta mig och skriva något här. Jag hinner helt enkelt inte blogga, jag är ingen Blondinbella. Jag är ledsen, men den här bloggen är nog ett avslutat kapitel. Att jag ska ta tag i bloggen nästa måndag.

Flera månader sen, och det har hänt jätte mycket. Alldeles för mycket om jag ska vara ärlig. Men jag ska försöka vara duktig och uppdatera och försöka berätta om allting. Fick en kamera av Eddie i Studentpresent, så nu kan jag lägga upp massa Dagens outfit och andra trevliga bilder. Nu ska jag dra upp Eddie, han har varit hemma från jobbet idag, hans mage ville inte som han ville. The story of my life.

Jag önskar att jag vore sjuk. Jag önskar att jag hade en anledning att fly iväg. Något som för mig bort härifrån, till ett ställe där jag verkligen vill vara. Ska jag fortsätta att låtsas, spela med för min egen och omgivningens överlevnad? Eller ska jag rymma, fly bort från detta? Det enklaste och bekvämaste är såklart det sistnämda. Åt helvete åt resten! Åh vad jag längtar. Gör det och se att tillslut kommer det lösa sig, det kommer bli bra. Min önskan och det som nu .