Inte skrivit på 4 år. Jag vill bara berätta att jag lever och har hälsan haha. Jag har inte skrivit på flera år och finns det någon som läser så kan man ju faktiskt tro att jag är död men så är inte fallet. Får se om jag börjar skriva lite mer aktivt? Nu är det februari. Nu är det skönt att det faktiskt är över ett år sedan jag opererades. Det var minus 9 grader i morse strax efte.

Idag är det 2 år sedan jag opererade bort min hjärntumör. 2 år är lång tid. Eller är det verkligen det? Det känns som om det var igår som jag var där, på neurologen, med alla slangar, häftklammrar och rullatorer. Och ändå så har jag gjort så mycket sedan den dagen. Jag har jobbat, jag har motionerat, jag har haft semestrar, lärt mig spela golf, varit på fester, ordnat middagar. Jag har med andra ord levt ett helt normalt liv.

Det är lätt att tro att snällhet är ett personlighetsdrag. Att det liksom finns där av bara farten. Visst föds vi med vissa olikheter. Några har en mildhet i sitt sinnelag medans andra är mer eldiga. Men snäll blir man inte hur som helst. Det är ett aktivt ställningstagande. Snäll är aldrig mesig, men alltid välvillig. Det krävs en enorm styrka och klarsyn för att alltid agera med snällhet. Att sätta sin egen rädsla åt sidan för det högsta goda.