Welcome to Borderline City! Inte förrän långt senare inser vi att allt lidande egentligen var växtvärk. Från djupet av en bottnen. Ned når en strimma av ljus. Och det första andetaget som en explosion. Lungor som fylls av luft och rymd. Jag föds och dör och .

Förstår inte varför nödutgångar alltid slutar med att man springer in i en vägg.

En kvinna med dubbeldiagnos, två tragedier med död och sorg, en älskad lillebror, underbar sambo och två underbara små monster, behandlingar och blandade dagar. Det är en blogg om liv and död, då and nu. Vi traskar på, sakta men säkert. Tiden står för det mesta still just nu, den går inte bakåt och inte vidare framåt heller. Men för varje dag som går går dagen framåt som fortsätter på samma väg. Jag hat senaste tiden haft ett sug dock, det kommer och går främst efter att den lilla blå nästan dog.

Det har nu gått exakt ett år sedan mitt senaste blogginlägg. Där jag berättade för er, kanske något plötsligt, att jag tar en paus från bloggen. Det är en paus som har varit väldigt välbehövlig på så många sätt. Det gjorde det för mig,. Och inte så lite heller. Bild från min Instagram tagen i mars. Jag behöver få ha det lite lugnare omkring mig under ytterligare en period. Och därför kommer den här pausen att fortsätta. Jag har mått upp och ner. Och jag har många gånger känt att jag in.

Det var länge sedan den här bloggen var aktiv, men jag har sett att många fortfarande hittar hit. Jag har numera en hemsida som ni väldigt gärna får kolla in! Det finns även där en bloggfunktion som kommer användas efter tid och ork. Välkommen hit! Värme och ljus,. Tisdag, juni 21, 2016. Du tar min hand, jag vågar följa med dig. Trodde ingen kunde öppna mitt hjärta.

Bott större delen av mitt vuxna liv i Göteborg, men bor nu sen 9 år tillbaka på Södermalm i Stockholm. Jobbar som restaurangchef på restaurang Järnet i Nynäshamn. Sambo Micke, inga barn. Har nu ätit LCHF i dryga 5 år och är lyrisk! Ev mysa med Eva W en stund.

Hur gick det sen? 16 september, 2017. Jag gick en introkurs i kajakpaddling i början av maj och har paddlat några gånger i veckan sedan dess, med uppehåll bara för semestern. Det är verkligen fantastisk träning för en dator-gam, och de två utflykterna jag kunnat hänga med på till Ivösjön och Immeln har varit fantastiska! Ser fram emot hösten kanske t.

Vaknade vid 04 k morse och gick ut och ropade på Jörgen. Han har fortfarande inte synts till. Så fruktansvärt sorgligt! Mange jobbar kväll denna vecka, han har inte gjort det sedan i typ oktober och det känns skitjobbigt av någon anledning! Jörgen är släppt också. Han var ute igår men kom in rätt fort i.