Det bästa är att utan kommentarerna hade det inte alls blivit samma sak. Och kom på mig själv med att tänka. Ett par rumpskor, det kanske vore nåt? Kan ni förstå att d et finns rumpskor? Och kan ni förstå att jag tänkte att det kanske vore något för mig? Det är vansinnigt, det säger jag bara. Paris, pau, nice.

En blogg om oss, Henrietta Amanda and Linnea. Det var ett tag sen kan man lätt säga. Det känns som det var flera år sen jag skrev här i bloggen och därför är det väl gagd att göra det sna. Vill inte klaga men just nu sitter jag nästan här och lider. Idag fyller min kära mor år, 47 år blir hon.

Lite bitskhet, en dos ironi och en massa poptimism. Vet ni, jag orkar inte med den här bloggen just nu. Jag behöver en nystart i form av kryptik. Kanske kommer jag tillbaka hit någon dag. Men inte nu, inte idag. Så länge kan ni läsa den nya bloggen, den lär inte göra er så vidare kloka. I ran into this poet. Och idag kan jag för första .