Sitter och lyssnar på najsig musik, äter en soppa av hopmixade gröna ärtor, broccoli och kryddor, kollar inspirerande bloggar och bara tar det lugnt! Snart kommer en kompis och då ska vi plugga järnet.

Hahaha, jag hade glömt bort den här lilla bloggen. Bildbrist, gb på bild. Snackar med gb på skype.

Nu lyser solen och våren kanske kommer snart. Jag vill tro det iallafall. det gäller ju att aldrig ge upp! Vi får se kanske får denna blogg ett nytt liv igen. Förstår att denna blogg känner sig lite bortglömd av sin bloggerska. jag skriver ju inte! Men nu när våren är här kanske jag fortsätter att ignorera den fullständigt! Men någon ruskig vårvinterdag när regn eller blötsnö regerar så kanske, kanske skriver jag ett inlägg.

Familjen Andersson Stenlunds liv och leverne i Saxnäs. Var tar tiden vägen? Här är jag och T i soffan. T på fjället med dagis på vesseltur. Vi fick följa med och laga mat. Och fåt upp fasad och fönster, nu är taket också på. Vår altan har tinat fram, med lite hjälp. Helt plötsligt en morgon fanns det 20 cm nysnö på den. Ack ack men tack och lov töade det bort under dagen.

Jag tar tillbaka det jag skrev häromsistens. Det går inte alls rätt fint att vara gravid. Kan den har fått mina jag-gillar att jävlas-gener tro? Verkligen tur att det kommer något gott ur det hela. I helgen ska vi åka till storstan och köpa lite bebisprylar. Förra gången jämförde barnmorskan en förlossning med Vätternrundan. I mina öron lät det genast trevligare att föda barn. Jämföra det vi ska igenom med en idrottstävli.

November behöver inte vara en grå månad. det beror bara på vart man befinner sig! Hösten har varit fantastisk här i år, och Costa del Sol har verkligen gjort skäl för namnet. Vi har precis börjat använda jeans och långärmat - på morgonen. Han sov länge efteråt iallafall.

Den 18 mars åker jag, Henrik, Elsefjun och herr Nilsson till Kina på ett år. På denna blogg kan du följa vad vi är med om! Det betyder Hej då Shanghai på kineiska. 40 tar vi Finnair raka vägen till Helsingfors där mamma möter oss och några timmar senare är vi på Korpo. Det känns som att kontrasterna kunde inte vara större. 20 miljoner människor i Shanghai, 20 personer i Västervik. Men jag tror det är det bästa.

Det är idag den 20 maj, och för exakt ett år sedan var det dags för våran tredje majutgång. En i raden av alla studentfester vi hade tillsammans med utgångsklass 06 från Kopparlundgymnasiet. Det är alltså lite knappt ett år sedan alla vi slängdes ut i samhället efter 12 år bakom skolbänk. För mig var det en dag jag längtat till, men det var också en dag jag hade mardrömmar om. En gång för länge sedan.