Om det jag ser och hör och läser och tänker och tycker. Vem ska ta det lugnt? Jag skriver ett meddelande till min bank, via deras hemsida, om ett fel de begått. Länkar till det här inlägget. Den här bloggposten vaccinerar 95 barn.

Londa - filar ner hornen på söndagar. Jo, eh, alltså. Det är ju lätt att vara entusiastisk när man tror att det leder någonstans. Svårare är det när man inser att man blivit lurad igen. Hur ska jag orka engagera mig i alla intressanta projekt med tydliga och tidsavgränsade mål som vi har satt upp, när jag inte ens får ett. Som svar på om jag är kvar på jobbet till hösten? Bitter. Ja, det är faktiskt lätt att bli bitter. Well, well, whaddayaknow.

Min högsta önskan i dagsläget är att få flytta hem igen. Jag är less på att bo så långt ifrån familjen. Detta innebär att jag trålar på Platsbanken varje dag och skriver ansökningar på nätterna. Detta projekt har pågått i lite över två år och hittills har det blivit några snubbel på mållinjen med mycken frustration och gråt som följd. Nu har jag kommit på en idé som kanske leder till en ny strategi. Får se om det blir nåt.