Här sitter vi och sysslar med hemligheter. Ni glömmer väl inte att tjejen ovan numera bloggar här. Sad songs for dirty lovers. The Thrill of the New. Det här är ingen blogg. Music is my imaginary friend.

Hur Agaton än försökte tycktes energin från allehanda värmande apparater inte vara nog för att väcka Lillan till liv mer än några sekunder. Så fort hårtorken, kupévärmaren eller plattången slagits av försvann Lillan tillbaka in i sin djupa, frusna slummer. Agaton lämnade sin älskade Lillan på en brits i hans laboratorium och kilade kvickt upp för alla trappor till toppen av fyrtornet. Agatons farmor har nämligen ingen telefon, men han brukade sända meddelanden till henne via fyrtornets ljus.

Vart tog jag vägen? Får se om jag minns formatet. Det kanske aldrig var särskilt utstakat. Även om jag allt hatar så kan det kanske vara dags för ett återbesök. För det var alltför längesen jag aktivt hejdade mig själv från att bara matas. Breaking Social Conventions Since 1990. En jävla surrikat med telemast på huvudet. You gotta feel the vibes, man! Det är en tokig tanke, .

Årsdebut på bloggen, bra jobbat. Snart dags för en veckas segling sedan blir det jobb. Coast to coast like a ghost. En favorit i repris såhär i Halloweentider. The World Is All There Is.

Nu när jag äntligen har tid till det, då ska jag väl banne mig kunna skriva. Jag höjer ljudet i min iPod för att stänga ute oväsendet från de tidigare nämnda skatorna, som nu är tillbaka och låter. Naturen gör sig bättre på TV. De första 10 20 minuterna blev jag mer och mer stressad.