Efter mina snart 25 år så trodde jag att jag hade upplevt kärlek. Men det visade sig int vara rätt sorts kärlek som jag hade väntat mig. Kärlek till familj och vänner är en sak, men kärleken till en annan person. Känslan att känna rätt, att kunna älska någon som älskar en lika mycket tillbaka. Finns den? Allt jag kan känna är irritation, vara arg på kärleken och allt som rör två lyckliga par. Det kanske handlar om avundsjuka, vad vet jag? Men den där kemin mellan två personer, hur stark kan den vara? .

Jag ska spara till en egen resa och glömma färden tillbaks. Jag kommer inte få ut något mer av den här och den innehåller så mycket minnen jag inte ens vill komma ihåg. Därför börjar jag om på nytt och ska göra mitt yttersta för att ha en så positiv inställning som möjligt, så att jag har något bra att se tillbaka på de dagar allting suger. Och nu är jag igång igen! Lillebror kom .

Hade skrivit världens längsta inlägg. Men så försvann allt och jag orkar inte skriva om. Om 5,5 timmar går bussen till stallet, bäst att försöka sova lite! Länkar till det här inlägget. Höstig hälsning från Storskogen! Även om även om vi förstås saknar er flickor på Gärstad har vi det förbaskat bra härborta i Storskogen - Neppe känner sig hemma i skogen - har grabbar att hänga med i hagen och på gården är det alltid något på gång! .