Var hos min stand-in kurator Åsa idag. Jag börjar tvivla på att vi nånsin kommer nå fram till varann. Har inte träffat henne så himla många gånger, de första gångerna hatade jag henne, sen mjuknade jag lite och försökte acceptera henne och tänkte att nåt vettigt kan jag nog få ut av denna människa. Men nu vet jag inte längre. Jag försöker vara positivt inställd, för i jämförelse. Med den bästa är det ju inte lätt att mäta sig. Fan vad jag saknar Emma! Har du varit i kyrkan? .

M A N D I . Livet är inte så sjukt svårt. Ett av mina favorit barn blev adopterat till Holland förra veckan. Vi säger inte att de ska bort, vi säger att de ska hem. Är så underbart att se hur dessa barn utan framtid får en familj som älskar de över allt annat, och kommer göra allt i sin makt för att ge dem det livet de förtjänar. Har även fyllt år i detta landet! Se filmen och få dina ögon öppnade.