Har inte haft varken tid eller lust att blogga under hösten. Det blev för mycket med alla olika bloggar och 100-årskalas mm mm. Men nu börjar lusten till bloggandet komma tillbaka.

Kl söndag, januari 22, 2012. Kl onsdag, maj 18, 2011. Och så tog det bara stopp. Precis som alla andra gånger. Tur att jag har läkartid idag, annars hade allt gått käpprent åt helvete. Kl tisdag, april 26, 2011. Kärlek hemma på min gata. Mamman; Gå och lägg dig Ossian.

HIHI HAHA HOHO Det där var ju bara på skoj, det är ju min lilla kusin Harry på bilden. Nu lurade jag er allt. Så här ser jag ut när jag både är skämsig och nöjd med mig själv. En blandning av geni och galenskap. ett tecken på att trädet inte ville ta till sig köttbullekvisten. Ett tecken på att köttbullarna passar bäst i mitt gap.

Egentligen har inte detta vara ett svårt val. Och skall jag blogga så vill jag ge järnet för det. Jag har så mycket annat som måste prioteras, familjen håller på att rasa samman, det är bara jag som gäller för elwin, håller på att söka jobb och så klart renoveringen. Så därför fortsätter vi att ta semester på obestämt tid. Så mina kära vänner, ni får klara er utan mig. Men jag hoppas att vi syns igen! MÅNGA KRAMAR FRÅN MIG O ELWIN.

En blogg om Ivan Mauritz Holmlund. Ett år på dagen sen senaste blogginlägget! Och det har varit ett fantastiskt, fantastiskt år. Ivan är frisk, glad, stark och mår bättre än han någonsin gjort. Vår lilla kille håller på att bli stor. Han är redan längre än sin storasyster, och är den gosigaste, gladaste killen i världen. Grattis på födelsedagen, Ivan den förträfflige! Tack för den här gången Astrid. Nu kommer helgen, och större delen av personalen går hem eller på semester.

Där borta efter en grusväg kantad med Lupiner. Lupiner i olika blå, lila, vita och rosa nyanser. Där i vår röda lilla stuga har vi tillbringat helgen. Bland alla möjliga sorters blommor som dyker upp i rabatterna. Den här rabatten såg inte mycket ut för världen i våras, men nu. olika gröna nyanser och vit akleja. så fint! God mat har avnjutits i trevligt sällskap. I den nya paviljongen med myggnät, nåja, ett par myggbett har jag ändå fått.

Hoho, någon där? Mitt liv står inför några väldigt radikala förändringar närmsta tiden och jag känner så starkt att jag måste börja blogga igen. Ännu kan jag inget berätta. Det blir inget mycket skrivet här, mest för att jag inte har tid. Det är full rulle från tidig morgon till sen sen sen kväll. Sover max 5h om dygnet och går på högvarv.