Do you ever feel like breaking down. Do you ever feel out of place. And no one understands you. Do you ever want to run away. Do you lock yourself in your room. With the radio on turned up so loud. That no one hears you screaming. When nothing feels all right. To be hurt, to feel lost. To be left out in the dark.

Då var man som sagt tillbaka i verkligheten igen då,. Fast det positiva är ju att det börjar bli våååår,. Värme och ljusare! Här kommer ett fåtal bilder från resan iallafall;. Far och jag vid rockefeller center. Mitt i smeten på time square. Mamma, mormor och jag på finansial distrikt.

Det är mycket blandade känslor nu innan resan. Glädje blandat med tårar vilket både är bra och dåligt. Jag trodde det skulle vara mycket lättare än vad de just nu känns. Man ska aldrig fly för att komma undan sina problem,. För var man än är så följer dom efter. Jag har mycket jag måste ta itu med. Det finns mycket som ska läka och byggas upp på nytt. Men jag har tid på mig och hoppas jag kommer hem som en starkare människa. Det ska jag sträva efter iallafall.