Jag har nu i två dagarna funnit ett lugn. ett lugn som jag verkligen har saknat. Tunneln är fortfarande lång, men jag ser ett ljus långt, långt borta. Tidigare har det bara varit mörkt. Och som Peter Jöback sjunger; någonstans där borta, en bit längre fram, finns dagar som lovar en varmare famn. Jag är dock väldigt tac.

Istället för att plugga och städa och göra allt jag skulle göra idag har jag flyttat bloggen. se och jag vill verkligen inte att min blogg ska försvinna och alla inlägg med den, så därför är det numera blogspot som är mitt kära hem. Ät ingenting större än din knytnäve. Drick kaffe, te eller .

Ja det kanns faktiskt sa. Adjo for denna gangen! Vi lamnar aven denna blogg som vi far tacka for att ni sa ivrigt last och kommenterat pa. Det har varit ett sant noje att fa dela med sig av allt vi upptackt, men bara sa liten del av allt vi faktiskt sett. Ring nu till er respektive person nar vi kommer hem sa far ni hora allt och lite till! Värt att firas bara det? .