Igår var det en dag med en massa känslor. Eller egentligen hela veckan har känslorna legat på ytan och jag har haft flera sömnlösa nätter. Igår var alltså en sådan dag eller ett nytt kapitel i Sonny Lous liv när jag med en stor klump i halsen körde honom till hans första dag i dagklubben. Vad hände här, han kom ju nyss ut! Men nu njuter jag för att jag får ha mina barn hemma och för att Sonny Lou faktiskt också får se något annat än sin mamma och sina småsystrar varje dag.

Och där faller ännu en dag. Jag ville vara speciell, jagad smal and glansigt blek. Men med fläckar är jag född jag hade nästan glömt. Jag ville vara spirituell, en gnistrande personlighet. Men det kräver att man har gener and anlag och det har inte jag. Fredag, december 30, 2005. Så vi sågs, den första april 2005 är helt klart och utan tvivel det bästa datumet detta år. Då träffade jag mitt hjärta som har förgyllt mitt år ni vet ni som följer min blogg. Jag försöker minnas mitt år innan honom, me.

Där fick vi också testa på våra nya softboxar som vi nyligen köpt in till företaget. De gör verkligen ett bra jobb vill jag lova! Men nu till något helt annat. Här kommer de få bilder jag tog under vår resa till Levi och under nyåret.

The best things in life are free. Jag mår lätt dåligt och har svårt att hitta saker jag vill äta, så jag följer helt enkelt kroppen och går utifrån det jag är snål på, vilket resulterar i att jag eller Tony får åka och hämta det jag behöver, och det pronto! 11 januari, 2017.