Och den ständiga längtan efter saltlakrits. Nytt år - nya möjligheter, tänkte jag. Så nu har jag bestämt mig. Det involverar dock er en del. Jag har återigen bestämt saker bakom era ryggar, över era huvuden. Och jag skäms inte ens. Men det vet ni ju redan vid det här laget. Det är bara att gilla läget. Allt jag ber er om är att ändra på en sak. Och det är min bloggadress.

The last of the last of the last. Att sluta när man ligger på topp. Den har man ju hört många gånger. Nu ligger jag inte på topp längre, men har ändå bestämt mig. Bättre sent än aldrig, eller hur. Myra, hennes SmåMyror, hundar, hästar och vardag, det är för mig hon som bodde utomlands. Hon som bodde utomlands och kämpade sig fram i livet genom att leva på de guldkorn som livet gav och på sin förmåga att se det dråpliga i många vardagssituationer.

Länge sedan nu men tiden har inte räckt till! Jobbat jobbat jobbat och en dotter som blev rejält sjuk men nu börjar hämta igen sej! Återkommer i helgen med mer inlägg. I dag är det FREDAG! Söndag . I går hanns både det ena och det andra me här hemma. Tvättstuga städning och annan fix! Kvällen avslutades med en så sjuk Norsk film men som ändå var så dålig så att den blev bra. Resten är ett oskrivet kapitel! .

Här berättar jag om mitt liv, som främst handlar om mina två hundar Chevy och Diesel. Känner mig verkligen som jag blivit överkörd av tåget några gånger. Men inatt trängs jag och Freja i 120 sängen , då slipper jag sätta mig upp och ge henne nappen. Kommer bli trångt men min sambo tycker nog att han kan få sova i sin säng. Hoppas verkligen att det i.

Sugen på att ta upp bloggandet igen. Så många ggr som jag velat börja blogga men aldrig lycktas ta tag i det. Just nu vill jag skriva om välbefinnande. Men jag känner inom mig att det ligger nått och laddar.

Jag skylle allt på min nya telefon som är betydligt meckigare att skicka bilder till datorn med. så då för jag bara över dom ibland och då blir jag inte sugen på att blogga. eftersom det är bilderna som är det roliga. men nu har jag provat att installera wordpress i min fina telefon så jag ska kunna blogga ifrån den. så ni får hålla koll på.

med förhoppningar över att ingen läser min blogg längre. Vill bara spy ur mej galla över allt som händer o sker i mitt stackars stackars huvud. Vet inte fall man ska skratta lr gråta över allt som händer helatiden o vilka konsekvenser de får. allt gör bara ont o blir ledsamt. å är de som ja tror har ja snart ett ännu mer helvete o hanskas med. Fågan är ju hur mkt man klarar av, börjar dessvärre känna att min gräns är nådd för längesen. Man försöker o försöker men blir de bättre? .