Vi har alla gått ombord på livets tåg. Rusar fram på denna jord med hoppfull håg. Du sitter där i din kupé, och genom fönstret ser. Detsamma som vi andra ser - det skymmer mer och mer. Du kan aldrig nånsin bromsa livets tåg. Nej, du reser från prolog till epilog. Hör hur hjulens snabba varv. Räknar in på skenans skarv. Mänskans tidtabell går livets tåg. Riktigt rättvist är dock sällan livets tåg. Det sätts skiljeväggar mellan hög och låg. Och när sedan livets Krylbo far förbi.

Vad glad en dotter kan göra sin far! Fars dag har aldrig uppmärksammats i vår familj. Likadant var det kring Mors dag. När sedan teckningen kom hem, så var ju kommentaren given. -Vad fint! Tack, kära barn! Ni kan ju se själva! Självk.

Vilken underbar tid att finnas till som människa! Det enda jag kan göra utan att dö när jag har mensvärk är att sova eller stirra. Inget annat, det blir fullkomligt miserabelt. Men grejen är den att det jag vill skriva, det jag skriver, när jag har mensvärk bara är miserabla saker. Bra jobbat, kan man tänka då. I rött, svart och brunt. Nej, Paris var blått och grönt och vitt och rosa.

Fulla av förväntan och pengar i våra plånböcker så är jag, L och pappa på väg till stockholm för att kolla på BOUNCE föreställning Caution. Morgondagen kommer ägnas till det jag och L gör nästan allra bäst - shopping. Att gråta 10 min i veckan. 48, beredd att när som helst utbryta i storböl.

Jag är ocksa glad! Har firat en sadan fantastisk födelsedag i Tyskland. Hade ingen aning o matt jag skulle bli sa uppvaktad. Dagen började med tva tidiga samltal fran Sverige. Sadär runt halv sju tiden host! Förmiddagen ägnade ajg at att baka julebröd. Saffran hade jag tagit med fran Sverige och kunde alltsa därför göra det först nu. Tva paket kom med posten. Ett fran mina kära föräldrar och ett fran Fredrik. Tack tack! Jag vill gärna anklaga Christianes affär, som ocksa fungerar som skvallerkälla.