Simpla ord om komplicerade tankar som måste komma ut. Har suttit flera veckor och tänkt skriva om när Liv fick sitt första riktiga ep-anfall. Det var det värsta jag varit med om, även om jag visste att det nog var ep så var det mitt barn som låg i min famn och blev vit. Jag bara skrek och skrek, lyckades ringa 112 och det första jag sa vilken adress de skulle infinna sig på. Det blev ännu en sjukhusvistelse och antagligen en erfarenhet rikare.

Om ni vill fortfarande se bilder jag fotat så är det bara att kika in på min Instagram HÄR. Jag kommer högst antagligen lösenordskydda mina två bloggar inom kort. Kommer absolut inte ta bort dem, för man vet aldrig ifall jag själv vill ta en tillbaka blick i mitt arkiv eller om jag får världens blogginspiration om några år. En riktigt färsk bild som jag tog imorse. En av orsakerna varför jag inte kan s.