Tankar om tro, samhälle, kultur. Har inte känt mig inspirerad att skriva det senaste, så det blir en liten break nu. Får ser när, hur, vart och om jag återkommer. 800 personer som medverkat i en strejk i Kambodja har på grund av det fått sparken. Fabriken syr kläder till bl. Läs mer om det här.

Livet tar sig galna vändningar och jag kastas mellan hopp och förtvivlan. Från att ha hatat jobbet o trott att jag verkligen inte passar in där har jag gått till att älska jobbet och vill gå dit trots att jag inte jobbar. Diagnoser i mängder, men det kvittar egentligen. Ojoj nu var det VERKLIGEN längesen jag skrev här. Men har inte riktigt haft behovet eller orken. Jag har varit hundvakt hela helgen.

Ett år med cancer! En av fem slits bort av sin bröstcancer, jag tänker inte vara en av dem! Det bidde en ny blogg i stället! Denna går i graven men den nya bloggen hittar du HÄR. Det kanske blir lite abrupt det här, men med tanke på att det inte är så många som läser bloggen så känns det ok ändå. Till helgen ska jag åka och häl.

Hur tänkte ni nu, Apple? Jag vet ärligt talat inte ens vad jag ska säga om det här. Om någon annan kan tänka sig att vara ställföreträdande upprörd över det här så är det fritt fram nu. Som sändes i början av januari finns bara kvar i två dagar till, och ni vill se den! Cornelis Vreeswijk. Bilden har jag målat av från fotografen Hans Geddas. Också utgådd, så skynda er. Schas! Upplagd av Heléne Eriksson.

Jag gör det inte längre för min egen skull,. Och eftersom jag numera tränar på att sätta mig själv i första rum så konstaterade jag under min semester att jag lägger ner bloggandet. Det är helt enkelt inte min grej! Det som började som en liten. Känns numera som ett stressmoment. Med prestationskrav, och det ska det inte vara. Puss and Kram - och en massa kärlek och styrkekramar till alla er som kämpar där ute! .

Sista krånglet, jag lovar! Jag upptäckte att jag inte kunde blogga från min iphone, om jag fortsatte med blogg. se och eftersom ylvacitat redan ligger på wordpress och det funkar utmärkt så har jag nu flyttat över den här bloggen dit. Ursäkta krånglet, men det är betydligt lättare att kunna blogga direkt från mobilen, kunna lägga in foton och så.

Ibland undrar jag vart tiden tar vägen. Visst går tiden mycket fortare nu? När jag var yngre kändes det ofta som att tiden gick för långsamt, jag ville vidare, bli av med tiden. Nu vill jag gärna att den ska stanna upp lite, låta mig hinna färdigt och bara liiiiite till. Har nu tränat 22 dagar i sträck utan att känna att det är för mycket. Någon vilodag har inte behövts av den enkla anledningen att jag tränar så. Skiljer sig era förväntningar också beroende på träningsform? .