Att kunna gå ut hur som helst. Var som helst, utan att behöva förbereda eventuell toalettsorti i förväg. Utan att behöva ha skramlande femkronor och en toalettrulle i bakfickan. Utan att behöva släpa med en tung väska med mer toalettpapper, fler våtservetter än en småbarnsmamma samt ombyte till ett helt kompani. Med solen, vinden och fågelkvittret som enda sällskap.

Ska vila i frid en stund. Vissa saker är mig övermäktiga. Till exempel som att hålla denna blogg vid liv. Jag tycker till och med att det är jobbigt att skriva i användarnamn och lösen för att till slut klicka mig fram till nytt inlägg. Må väl, lev gott och må andarna vaka över era egna miserabla själar.

Inte hade vi tur med vädret. Första och sista dagen var okej. För övrigt var det kalla orkanvindar, regn och åska. Vi hade dock turen att inte få nån snö, tacksåjävlamycket, som dom. Fick på andra sidan ön. För att inte nämna Grekland som fick ca 1dm snö. Uppe och väckte tuppen varje dag. törs inte ens nämna när men det var före tuppen.

Idag är det tre veckor till lön. Holy crap, var tar tiden vägen! Det var ju bara nyss jag satt i soffan och grät för att lilla W inte ville komma när vi trodde. 1 juli 2011 var den längsta dagen i mitt liv. Nu är det snart 14 månader sedan och W har börjat dagis. Alla tips är välkomna! Men h.

Har insett d, har helt enkelt varken tid lr lust. Nä nu är d väl skärpning. Men han får d bättre nu, han får vara ute och bli ompysslad, är ju svårt när man har småbarn.

Dagen idag ska jag .