Date Range
Date Range
Date Range
You know who you are, most people don t. Nej men hej igen! Du det var ett tag sen nu, men vad kan jag säga. Har nött stångån här i rask takt. Så är det ju VÅÅÅÅÅÅRRR! Hur skönt är inte det! Dag ett är det glass dag två är det glass! Men det hör till! Nu är det inte långt kvar i Linköping sen beger jag meig hem till FALUN! Inget illa om stångstaden men det är nått visst med tiskasjäberget! Just ja.
Låter denna ligga kvar nån månad innan den raderas. Ut med det gamla och in med det nya! Där hittar ni oss från och med. Igår hade vi en urmysig dag på torekällberget med liams dagis! Kollade på djuren och hade det bra i det fina vädret, idag har dom utedag igen! Apropåde, så blir jag GALEN.
Förra helgen gjorde vi det vi skulle gjort dagen innan vi flyttade in i huset, måla hallen och köket. Lyckligtvis fick vi tag i en färg som knappt luktade något. Jag är annars väldigt allergisk mot färg och P är doftkänslig. Men det här var det inga problem med. Vi hade korsdrag hela tiden också. På andra sidan av badrumsdörren är en liten vägg där vi haft en list i e.
Tankar om vardagen och dess magnum mysterium. Tänkte dela med mig lite av mina tankar. Så detta håller jag på med, fint va? Torsdag 31 maj 2012. Det har ju varit något mycket program varför bloggogsfären fått leva utan mitt förträffliga jag. Kanske blir det en ändring när korridorerna tystnar och arbetsrummet blir varmare och varmare. Hoppas på att ivern håller i sig. Nu ska jag strax springa på företagsbesök till Greenlips.
Min resa från att vara en 47åring som aldrig tagit ett löpsteg till att springa en halvmarathon. Att en spänd muskel i nacken kan göra så vansinningt ont. I förrgår kväll när jag skulle lägga mig kände jag att det var nåt i nacken, jag kunde inte sova för jag hittade ingen ställning som funkade och igår kunde jag knappt lyfta höger arm innan det bara skrek av värk. Efter massage av Joe och lite muskelsalva i omgångar så är det i princip helt borta idag. Inte blåsippor utan de andra! .
Det är extremt mycket nu pappa! Nu ska jag bara lägga Ali, den sista busen att vara vaken. Åh så ofta jag tänker på hur mycket du hade älskat Ali. Jag känner ett stort behov av att berätta saker för min pappa. Jag kan ju inte göra det eftersom han inte kan lyssna längre. Därför tänkte jag hädanefter skriva i den här bloggen, som att jag berättar för min pappa. Tänker att det kanske känns bättre då. När rasister trakasserar mig och när jag är ovän med både man och barn? .