Vill inte vill inte vill inte. Det som inte känns igen blir ett hot. Vill va ett undantag men det ska väl va på vissa sätt. Vissa har det, jag har det inte. Jag ska lära mig att slå ifrån mig. Så det får ta ett ögonblick i sänder innan allt försvinner. Även om mindre smakar mer. Jag är väl inte ful har inga större fel. Jag köpte nytt i går så jag klarar av att stå ut. För jag har gjort slut. Med det som var förr.

En del av att vara två. Skrivet på dem i hela huset, tills jag kommer ihåg det själv. För jag vill inte bråka över saker som egentligen är onödiga. Det bästa med att bråka är ju att man lär sig mer om varandra, får förståelse över hur den andra parten resonerar och ser på saker och ting, och såklart att man slutar bråka till slut. Så förlåt Juanco, för att jag inte tänker efter före.