Jag kommer verkligen sakna er grymt mycket! .

Nu är det snart dags att gå och lägga sig och bli redo för ännu en vecka i skolan. I morgon börjar track igen. Det blir nog roligare än i vintras för nu börjar vädret bli bättre och det är jättemånga av mina vänner som är med i teamet. Får hoppas all snö är borta från banan så man slipper få skenbensinflammation. Helgen gick förbi alldeles för fort, och nu måste jag gå och lägga mig för att få tillräckligt med sömn. Puss på er alla! Onsdag 9 mars 2011. Meaghan, Kyra och Catharine.

Sitter i skolan nu for det ar namligen finals week. Har inte hunnit skriva mer for jag har pluggat som en galning. I mandags efter skolan akte jag, Dan och Daniella hem till Amy for att jobba pa varan finals for engelska. You can travel the world, but nothing comes close to the golden coast. Så jag tänkte att det var dags att starta upp bloggen igen! 2011-.

Idag har vart den segaste dagen på mycket länge, trött, sliten, suris . ja på den vägen är det . Har spelat sims och läst massa bloggar idag! Och funderat över gårdagen och livet, men man blir inte klokare för det verkar det som.

Ni har ett helt sjukt underbart jäkla oslagbart år framför er, som förmodligen kommer bli ert livs bästa! Citerar annan bloggare; ni kommer inte att tro att ni levt innan. Ja Den här bloggen var ju främst till för att berätta om mitt år i Argentina, så nu när jag är tillbaks i Sverige igen har jag lite svårt att veta vad jag ska göra med den. En sak är dock säker, och det är att jag är så otroligt, grymt, förbaskat, väldigt, jätte, superduperstolt över min blogg! Jag har .

Välkommen till min nya blogg! Fritiof - West Virginia.

18 åring som återanpassar till livet i Sverige efter ett år som utbytesstudent i Kerikeri, Nya Zeeland med Rotary. Väskorna är packade och jag sa hej då till många av mina vänner igår. Hade en fantastisk kväll igår. Sitter pa biologin i skolan. Sista dagen! Sista chanse jag har att blogga harifran! Det blir massa mat idag. Så ska ta med mig dem till skolan imorgon. Ska försöka packa färdigt mi.

Att tanka pa att ga hem gor mig slightly deprimerad. Jag ska fatta mig kort. For nagra veckor sedan var jag ivrig, sedan blev jag ledsen, nu ar jag helt enkelt nedslagen. Hur kan aret redan vara over? Hur ska jag kunna starta skolan igen i Sverige utan att forlora all min livslust? Haha Just nu kan jag bara hoppas att det inte kommer handa. Baaaaaah! Sjalvklart ser jag fram emot att traffa alla hemma, men allt annat da? Torsdag 9 juni 2011. Resan till Ohio var aventyrlig.

Jag har faktiskt varit sugen på att skriva på den här bloggen i 4-5 månader nu. Det har varit som en vän i USA och jag saknar den faktiskt. Varje gång jag hade tråkigt så satte jag mig ner och skrev. Nu har ni förklaringen till varför inläggen var så stora. Jag la ner bloggen för 5 månader sen. Det är lite roligt att se att det är ca 4-5 som läser bloggen varje dag i snitt, ibland är det 30 läsare någon enstaka gång.