Jag är inte längre här utan där. Alltså, ej här, där. Jag vaknade med en katt på armen och en grym huvudvärk. det kan ha nåt att göra med att jag knappt kan äta pga. den här jävla medicinen som jag äter. och den är på god väg. Dock det finns ingen anledning att jag ska dra ner mina medmänniskor i min misär, istället vill jag bjuda på Sten som borde få åka på en egen barturne. När någon vill fotografera honom. Nästa glädjeämne är dessa små liv.

Jag är Maja, mer vet jag inte. Jaaa, jag lever och lär ännu. Forfarande ter jag mig halvt borderline. Men allt knallar på och jag vill helst av allt inte förlora mer tid än jag redan gjort på till synes meningslösa saker. Sedan en tid tillbaka är jag gift. Från att det friades så tog det ca 2 månader tills vi var make och maka.