Igår vart det pokerkväll med Kenny. Hade jättetrevligt! Nu sitter jag på jobbet och ska vara här till 18. Sen ska jag till maxi och hämta ut paket. Jobba till 18, kanske gym och sola? Och Petra och Frida såklart. Dator, snus, cigg.

För att komma till min nya blogg. Jag vill förvandla sorgen till ilska. Okej, det är tungt nu. Skriker ur min ilska och min sorg. Att det aldrig är jag. Uppenbarligen var allting en lögn och jag.

Skeptisk, vrång, sur och irriterande. Lämnade tryggheten i att ha ett fast jobb för att läsa på Örebro Universitet. Idiotiska betraktelser från en aspirerande misantrop. Jag har pluggat, spelat spel, och lirat en massa gura. Och jag blev väldigt glatt överraskad.

Ett väl beskrivande ord av vem jag brukade vara. Till viss del fortfarande är. Att jobba bort identitetsstörningen samtidigt som jag jobbade bort saker som jag identifierade mig själv med - det blev dubbelt så svårt. Det om nåt var jag. Sår och skorpor och döda ögon. Det var så mycket jag som nåt kunde bli. Jag var ju den där impulsiva människan som en aldrig visste var en hade. Minst fem gånger i veckan.