Ceca - tankar om livet i allmänhet. Ett snabbt återseende och ett hjärta som slår. Så kände jag att det var på tiden att komma med ett inlägg igen. Det var i början av februari som jag skrev sist,. En februari som såhär i efterhand kom att förändra. Det som jag kallade mitt liv. Det är något speciellt med just den månaden. Under mitt liv så har just februari satt sina spår. Både på gott och ont. Jag visste inte riktigt vad som väntade mig.

Jag har valt att sluta blogga här! Jag bloggar nu mer på en annan blogg! Vad de är för blogg får ni ta reda på själva! Men jag kan ju ge någon ledtråd iaf. Vi ligger på mest besökt och mest aktiva! När jag var liten drömde jag om att bli tandläkare. Jag som har världens tandläkarskräck idag liksom. Och sen minns jag att jag ville bli lärare ett tag också, och jag berättade för mamma och pappa att jag skulle bli bäst i klassen på allt - hahah eller inte. Jag har börjat intressera mig mer. Men nu har jag i.

Den har liksom suddats bort med hjälp av intensivt pillerknaprande, saltdränkande och lite välbehövd andning. Visst fan vet jag att det inte är BRA. Idag har jag ett mål. Det ska jag bannemej klara.

Jag och min kontaktperson hade ett mycket bra samtal där vi planerade lite focus och hur vi ska lägga upp handlingsplanen framöver. Stallet står kvar och jag trivs fortfarande kanon! Nu är det dags för sängen, ska upp 05. 15 imorgon och cykla till ett gäng trötta hästar som vill bli omskötta. Det var ett tag sen.

MAYBE WOUNDS HEAL, BUT THEY CAN ALWAYS COME BACK. Jag är så jävlajävla fel. Nu har det blivit alldeles för många depp-inlägg. Det ska det bli ändring på. Så, here we goooooooo.