Viernes, diciembre 08, 2006. El cielo me dejó ver más allá de lo normal, alli donde lo extraño se convirtió en Dios, y todas las preguntas se respondieron. Se empezaron a colorear muñequitas y duendes, y la historia comienzó su parte màs feliz. Cuando se estrellaron los monstruos y se encarcelaron recuerdos, cuando se liberaron sentimientos, en ese momento supe que estaba más cerca a ti. Creo que lo que me hacía feliz era verte feliz, conmigo.

Som ni märker håller jag på att lägga ner. för att det känns bäst så. visst älskar jag att läsa bloggar, tjuvtitta in i andras liv och så, men this aint for me. Jag prioriterar inte att starta datorn, vänta på att windows ska komma igång, skriva ett inlägg som tar ett antal minuter att formulera, för att berätta vad jag ska äta till middag, vad jag har på mig och vad jag ska träna ikväll. Förövrigt så har jag haft en fantastisk helg. Är det här lagomt godtagbart.