I want you - chapter 102. Jag tvekade inte en sekund med att säga sanningen. Det var nu jag skulle berätta det. Okey, then say it to yourself. Harry höjde sakta sitt högra ögonbryn. Emmas perspektiv - 3 månader tidigare. Ropade jag och efter några sekunder kom Alexandra rusandes in i badrummet. Men Emma, vattnet har ju gått! Hur känns det Emma? Alexandra log mot mig och strök mig sakta över pannan.

Jag suckade och ställde mig upp, samlade snabbt ihop mina saker för att möta folkmassan. Sa jag och log blygt. Sa en skär tjejröst och alla i gruppen nickade. Dom var som en parodi på ett riktigt tonårsgäng! För att hindra mig själv från att börja skratta åt hur patetiska dom faktiskt var så ursäktade jag mig med att jag behövde gå hem. Kanske skulle inget någonsin bli som vanligt? Mina armar flög upp i luften innan jag sakta drog dom läng.