Anna bussen här utanför går ingenstans. Det är ingen som vill någon vart. Jag har åkt så många varv. Men det är alltid lika svart. Anna är det tiden på året som skrämmer. Är vi trygga bakom väggarna här. Nej jag vill inte få in den där världen. Den är så tom och tyst och tvär. Bara vrider och vänder sig. Och vill va bättre man för dig. Ett smartare drag en lösning. En lanterna på din gungande båt. Ja jag vet att jag sluter igen.

Detta blir mitt sista inlägg på den här bloggen. Jag hoppas ni vill fortsätta att följa mig. Idag är det första advent. Herregud vad tiden har flygit iväg denna hösten, jag tror det beror på att jag har haft en riktigt rolig första termin av trean. Jag känner dock inte riktigt julstämningen. Och ibland tar saker slut innan de ens har börjat. Och även om det egentligen inte krossar mitt hjärta. Så undrar jag ändå hur det skulle ha varit.