Vad gör man inte för lite uppmärksamhet. Nu har det gått fyra år sen något hände i den här bloggen. Livet har såklart fortskridit obönhörligt, och trots tonen i det senaste inlägget, så har jag under de här åren uppnått en helt ny nivå av bitterhet och ångest. Jag har precis suttit och läst igenom gamla inlägg och har flera gånger fnissat, fnyst och ockat för mig själv. Jäklar vad gammal jag känner mig när jag bläddrar igenom mina tidigare alster.

Jag skrattade högt för mig själv när jag läste den här, bajshumor när den är som bäst! Du vet att du har skitit. Det finns skit på papperet men inget i muggen. Glider ut så snabbt och lätt att du inte ens märker det. Det finns inte ett spår på papperet, utan du måste kolla i muggen för att vara säker pa att du skitit överhuvudtaget. Du är klar, torkar dig och är precis på väg att ställa dig upp när du. Inser att det kommer MER! Du sitter där, jä.