Tre dagar, under vilka hon inte hade sagt ett enda ord till mig. En imponerande bedrift, med tanke på att det enda som skiljde oss åt var en enda vägg. Vårt senaste lilla samtal hade väckt frågor, frågor som ingen av oss riktigt kunde besvara. Jag var rastlös och frustrerad över hennes vägran att tala till mig se på mig, och ens låtsas om att jag var där. Hon hade gjort det förut, men det var inte förens nu som det verkligen berörde mig. Jag knackade på hennes dörr, skarpt.

Jag har bestämt mig för att skriva om nästan alla kapitel i Tedd del 1, av den enkla andeldningen att det inte är bra och jag inte är nöjd. Jag fortsätter samtidigt att skriva på del 2 när jag har lust, och hoppas på att bli klar i sommar. När jag sedan blir helt nöjd med den tänker jag skicka in den.