Ingen jätte kärlek till de senaste sex timmarna, men för att vända det till det positiva så får ju jag en tahandommigsjälvdag. Inte illa det, men hade nog hellre sluppit den sablans värken i axeln. Det har kurrat i magen hur länge som helst utan så nu äre dax för frukost framför teven invirad i min gosiga filt! Vi hörs senare, Pusssss. Aj på axeln å skogstripp. Jag som trott jag hade stora händer? Gick upp fem ändå och tog mig knappt till jobbet. Att växla bilen var ju förjävligt! Fast kanske på latin? .

Jag åker tåg genom landet, kors och tvärs. Han möter upp mig på stationen. Vi badar i havet och går till systemet i väntan på de andra. Första kvällen, öl efter öl, tre killar och jag. De är trygga, fina. Ingen medveten sexism, men. Är det just jag som aldrig får tala till punkt. Att det inte är med flit gör mig nästan ännu mer uppgiven. De vill inte att det ska bli så.

Dagar som kom and gick. I speak fluent sarcasm and so does Winnerbäck. Dagar som kom and gick. När dagen egentligen slagit till reträtt. När dagen gick mot sitt slut igår så bröt paniken och det skärande tvivlet ut igen. Med flämtande hjärta tog jag tre oxascand. Jag undrar om det är sockerpiller jag får. Det kan inte vara meningen att man ska kunna cykla nästan en mil och sedan springa 5 kilometer en timme efter att man överdoserat ett lugnande preparat? Men det kunde jag.

Tjej som älskar foto, naturen, gamla torp och choklad! Livet ska bli fint igen. Det finns bara en väg att gå. I helgen satt jag och åt choklad och chips medan tjejen bredvid åt paprika. Det kändes åt helvete jobbigt! Men rädslor är till för att krossas och ångest är till för att mötas och på så sätt minskas. Är inte nyttigt kanske men jag vill fan få LEVA nu. Man dör inte av mat, däremot kan jag dö av mina ätstörningar! Jag har bestämt mig! Jag vill int.