Fy farao, sa hemskt. Den svenska julaftonen blev ingen storre grej men var anda mysig. Den narmsta julmaten som vi lyckades fixa var grot med kanel, notter och russin. Och Kalle Anka fick bytas ut mot Harry P och Pochahontas. Insag att de inte lagger ned sa stor vikt vid julaftonsfirande, inte alls samma som hemma. Kan inte riktigt forsta att jag aker imorgon. Kommer komma tillbaka, sa fort jag kan. Jg hoppas bara att nagon .

Det blev ett fotoäventyr i frostdimman på lunchen. Vidsträckta fält och träd i dvala. Inne i skogen var det mörkare. Där hade spindelväven frusit till is. Det var alldeles fullt av sköra frostiga trådar, som föll sönder vid minsta beröring. Allt var som fångat i en utandning av isdrottningen själv. 2016 får tummen upp! Narnia i början av året.

Home is where the heart is. Ibland blir inte allt riktigt som man har tänkt sig. Jag gav mig in på det här med intällningen om att jag skulle få ett roligt och minnesvärt år. Minnesvärt blev det, men inte särskillt roligt. Det finns flera anledningar till att saker inte funkade, men huvudorsakerna var värdfamiljen och skolan som jag har nämnt tidigare. Någon gång vid nyår insåg jag att bara halv tiden hade gått och att jag måste göra något åt saken.

Förmodligen mitt sista inlägg! Två råsnygga outfits jag inte tackat nej att bära! Undrar ni om något plagg äre bara att fråga. Ja, som rubriken lyder så är detta förmodligen mitt sista inlägg på denna bloggen, sen flyttar jag till en annan blogg. Härligt att bara se honom igen. Och föresten ska jag och min vän Tove. ALL YE, HEAVY HEARTED.