To Live Until We Say Goodbye. Jag har inte bestämt om jag ska fortsätta eller ej, och OM jag skulle välja fortsätta, så vet jag inte i vilken utsträckning det skulle bli. Hur som helst; jag lever, jag mår bra och livet knallar på. And if I lose my way. Cause I can make a change.

Idag är sista dagen av min två veckor långa inskolning. På måndag är det På Riktigt. 1,1 patient per arbetad timme vilket är nära målet.

En resa i tid och rum, vem blir jag nu. Sista terminen har innehållit gynekologi, obstetrik med Att lära sig om kirurgi på kvinnor, gynekologisk cancer och allt som hör till graviditet och förlossning. Vi kandisar har fått gå med barnmorskor och förlossningsjourer. Jättekul och förmånligt att få vara med när små barn kommer till världen. AT fick jag inte i första sökningen.

Du välkommen att hjälpa till genom att skicka länkar, dokument och förslag eller genom att vara med och arbeta och driva sidan. se där det står vad du vill göra och vad du kan så hörs vi! Omega WordPress Theme by ThemeHall.

Sett, läst och hört. Blogg enligt Fru K - läkarstudent förstås! Gapminder - Om global utveckling. Sommarvik på kirurgen vid ett litet sjukhus i Sverige. Vilket visserligen medförde en hel del nya möten och funderingar, men bristen på dator hindrade mig från att dokumentera dessa.

Lite bitterljuvt att våren kom just denna måndag. Sova kunde jag ju drömma om i detta väder. Och vet jag kommer sova som en stock imorgon då solen skiner. Men jag ä r glad att våren kom idag. Jag har varit på en promenad. Lite news från tha old job. Jag går igång på det här. 8212;- alltså, det är för lång tid. Jag bor i min väska.

Mitt liv som ST-läkare på väg mot specialistkompetens. Barn, ST och flytt. Nu ska jag återgå till att njuta av min bebis, julhelgen och den goda maten. I fortsättningen ska jag försöka bättra mig när det gäller uppdateringen på bloggen. Måndag, december 29, 2014. Psykiatriplaceringen är avslutad sedan en tid. Jag hann med att vara både på avdelning, akuten, öppenvård.

12 oktober, 2014 in Vardagslunken. Roligt, spännande, tråkigt, dötid, akut, adrenalin, segt, roligt. Eller är det så sjukvården ser ut nu? I vilket fall så ska jag försöka prata med någon AT eller ST och ta reda på mer hur det är att bli kirurg. 30 juni, 2013 in Vardagslunken.

Jag är en ganska nyexaminerad läkare på akuten. Det betyder att jag är helt beroende av stöttning från äldre erfarna kollegor. Som jag kan bolla med, ibland be dem kasta ett öga på patienten för att se så att jag inte är helt ute och cyklar i min bedömning. Allt vi gör är någon slags bedömning. En sammanvägning av mängder med olika faktorer där vi försöker avgöra, är den här personen svårt sjuk? Kan de gå hem, behöver de behandling? Måste de läggas in, och var? Fredag 12 april 2013.